När barnen var små var det smulor på och under köksbordet. Köket var annars vår  domän och hölls under kontroll. Nu när barnen är stora och de härjar fritt, ofta tillsammans med sina kompisar, är det "smulor" överallt. Det känns som att kontrollen över köket har försvunnit och i kylskåpet är det ständigt slut på mjölken. Det är mer att hålla ordning på nu när de är stora än det var när de är små - men alla tider har sin charm och det enda jag kräver nu är att de ska plocka undan efter sig och sms:a att mjölken är slut innan jag är hemma. Smulorna får jag nog leva med, det märks och syns att vi har ett levande hem och att alla är välkomna och det gillar jag och då får jag också ta smulorna!

Jag har kommit igång med gymträning igen och det är en härlig känsla. Körde tre pass inom fem dagar och verkligen kände att musklerna som finns någonstans i denna, smått slitna, kropp verkligen svarade och jag kunde återigen ana att det finns hopp om att musklerna ska synas och att jag ska få känna mig stark. Vad händer då? Jag får ont i halsen!!! Det är så typiskt att jag så snabbt ska få en förkylning på halsen och måste ta det lugnt. Jag vill verkligen komma igång, jag vill verkligen bli stark igen men jag måste vila och bli av med min förkylning. Sånt gillar inte jag, för jag kan inte påverka det. Nu vill jag bli av med den så fort som möjligt så att jag kan fortsätta jaga styrka.

Hämtade sonen som varit på en sammandragning för Hallands Fotbollsförbund. Så många förhoppningar för att visa att de finns och så mycket fighting och så många viljor var det när de körde matchspel, så det blev många egna presteringar som gjorde att de tappade det grundläggande i fotboll - att jobba som ett lag. Hoppas att ledarna kan se detta och förmedla rätt utveckling per individ. Många av dessa pojkar har drömmarna att en dag bli proffs. För min goa pojk är det i hans värld inte frågan om han blir proffs eller inte, frågan är - i vilken klubb? Jag gillar den inställningen, det är så gott att han har ett eget mål och framförallt ett driv. Jag är en stolt och väldigt uppmuntrande mamma!

  Det är något speciellt att komma hem en halvtimme tidigare från jobbet. Ta på sig joggingskorna, go musik i lurarna och sen få till en härlig powerwalk och som bonus på allting att solen kommer fram mellan tunga regnmoln. Under hela rundan på 50 minuter känner jag mig så där extra glad som jag kan bli när jag får tid för mig själv och går utmed havet och solens strålar glittrar i vågorna. Då, just i den stunden, känner jag att jag är så fokuserad på nuet. Jag bor vackert, jag har det bra och jag mår gott. Tack för stunden!

Många gånger när något går mig emot kan jag tänka tillbaka på det jag skrev ner i min dagbok efter en match i tennis för sisådär 25 år sedan.

Det var en eftermiddag i Lyon i Frankrike och jag mötte en spanjorska. Det blåste väldigt mycket och gruset på planen yrde runt och sved i ögonen. Jag låg under och spelade inte bra. Mitt fokus var på vinden, att jag fick grus i ögonen, att jag inte kom rätt till bollen pga vinden och därför spelade långt under min förmåga. I sidbytet satt jag och tyckte synd om mig själv. Jag tänkte bara på mig själv - inte att det blåste och yrde runt grus lika mycket för min motståndare. Jag förlorade matchen! Efteråt i omklädningsrummet var jag förbannad. Inte för att jag förlorat matchen mot en tjej från Spanien, utan att jag förlorat matchen mot mig själv. Jag kämpade inte tillräckligt. Jag kunde ha vunnit om jag hade haft rätt inställning. Den förlusten sved!

Denna historia plockar jag ibland fram när jag känner mig lite "gnällig". Det är min attityd och inställning som i stort avgör väldigt mycket i hur saker blir.

Vilken härlig dag i trädgården! Gräva, rensa, plantera, flytta, köra till komposten... riktit skitgöra, men så otroligt skönt att använda kroppen och prestera något som i slutändan blir så fint. Allt i min takt och inga måsten, jag jobbar på och känner även att jag njuter och stannar upp det där lilla extra ibland och känner att solens strålar kommer fram mellan molnen och värmer så där gott att svetten sipprar i nacken när jag sliter med en rot som inte vill släppa taget om moder jord. Det här är det bland det bästa jag vet... vara ute i min härliga trädgård och känna att samtidigt som kroppen tar energi så fylls jag på av ny positiv energi som det ger att göra saker jag gillar. Det är jag som vill vara ute i trädgården och slita - det är mitt val och jag mår så bra av det.

I morgon, söndag, fick jag helt plötsligt hela söndagen helt ren i kalendern. Dagens regn gjorde att Hallands fotbollsförbund bestämde att matcherna i junior DM-finaler skulle ställas in för att planerna blivit för regnskadade. Alltså fick vi i familjen en dag utan tider och helt nya möjligheter till annat. Min man ska fortsätta med en av sönernas rum som ska målas om alternativt fullfölja projekt förråd/utekök i trädgården. Jag ska fortsätta med att flytta växter i en rabatt som ska bort och plantera lite nytt. Ibland känns det så lyxigt att "vinna tid" till att bara vara och få den där lilla extra tiden till att fylla på ny energi. Nu kan jag ta ett glas vin och bara njuta av tanken på en ledig dag i morgon...

Det finns inget bättre än att känna att dagen har varit bra och att jag har njutit. Jag gillar att ha projekt på gång, gärna ute i trädgården och köra ner händerna i myllan och röja. Jag har i några dagar hållt på att skapa en ny perennrabatt och det svåra är att på vår naturtomt med alla stenar och aspträd försöka få det att se naturligt ut och inte så stelt. Jag har grävt upp gräs och asprötter, silat jord, hämtat kompostjord, släpat stora stenar som jag använt som nedre rabattkant och idag hade jag äntligen kommit till det bästa av allt - planteringen och slutresultatet. Det blev Salvia, Lavendel, Nävor och Flox som fick komma i ny jord, samt en liten buskros som jag flyttade från en annan rabatt. Nu sitter jag här, nyduschad med ett glas vitt vin och beundrar mitt verk. Jag känner mig nöjd och ser verkligen fram emot nästa år då denna rabatt kommer att ge så mycket glädje. Det är ett härligt blickfång och jag gillar att den nedre kanten blev stora stenar som är uppgrävda från denna trädgård. Min trädgård, min oas, mitt hem... I love it!