Omorganisering kan fullkomligt suga musten ur alla som arbetar. När chefen är klar med sin process och talar om att vi måste omorganisera oss på grund av olika anledningar är han redan långt gången mentalt medan vi som arbetar då startar vår egen process. Ska vi dessutom vara delaktiga i omorganiseringen tar det tid och det skapar ett arbetskaos som är svårt att hålla på rätt nivå. Det blir interna konflikter och istället för att tänka rationellt och hur det skulle kunna tänkas fungera blir det konflikter på personnivå och personalen beter sig som ett djur på zoo. Ibland känner du dig säkert som apan i bur som inte fick någon banan...

Alla behöver uppskattning för att prestera och för att få energi!

Fortsättning följer...

Hur kommer det sig att en del människor ger så mycket energi och att andra kan fullkomligt dränera dig?

Det här är jag väldigt fascinerande av och jag har kommit långt i min egen utveckling att försöka undvika de personer som jag känner tar för mycket av min positiva energi. Men det har tagit tid och det är något som jag måste påminna mig själv om hela tiden. 

Det har funnits personer som jag tidigare retat mig på och som jag idag istället har en helt neutral känsla mot. För vem är det som blir drabbad när jag retar mig på någon ? Svaret är enkelt , JAG SJÄLV!

Jag har fått en väldigt god vän som hela tiden inspirerar mig och lyfter mig och det är ett ömsesidigt givande och tagande. Hon uttrycker att "vi är vår egna positiva spiral" och det är just det som är så häftigt.

I livet skulle man hela tiden försöka söka efter dessa positiva spiraler för att få den där extra energin som gör att du även kan möta de som vill ta utan att ge.

I vår familj har vi en katt. En svart katt som är storväxt och som ser ut som en panter när han springer i skogsdungen på vår baksida. Han heter Speedy. Att vi skulle ha en katt var inte självklart. Barnen ville ha ett djur och vi  föräldrar såg mest bara ansvar och hinder. Vi skaffade akvarium och det var väl trevligt ett tag, men hur gosiga är fiskar och hur mycket tillgivenhet får du av fiskar? Till slut var det bara jobb med att hålla akvariet rent. Jag är uppvuxen med katt, min man med hund och han har aldrig varit nära katter och fått förståelse för dem. För snart fem år sedan dog min mamma i cancer efter över ett års kämpande. Efter det kändes det för mig självklart att vi skulle ha ett djur - ett gosigt djur.

När våra goda vänners katt fått kattungar några månader senare var vi där på besök. Jag och barnen hade pratat om att vi skulle titta på kattungarna och att vi skulle försöka övertala deras pappa att vi skulle ha en katt. Vi satt i ring runt fem små kattungar och tittade på när de kravlade runt på golvet. En katt gick hela tiden till min man. Han var svart och såg så stark ut, trots sin litenhet. Inte så svårt att lista ut att den katten blev vår katt Speedy. Han är nu fyra och ett halvt år och är så full av tillgivenhet och kärlek. Han ger så mycket - när han vill - men även tillbaka när han kommer och stryker sig mot benen, lägger sig på rygg och vill bli klappad på magen och när han lägger sig tätt intill och bara spinner. Bäst är när han numera kan sitta på kökspallen och övervaka mig när jag skalar räkor. För några år sedan bet han mig i hälsenan, hoppade upp på köksbänken och jamade - allt för att få uppmärksamhet och få det han älskar mest att äta, nämligen räkor. Numera vet han att han får räkor om han väntar snällt. Klart det går att lära även katter!

Det spinnande ljudet är något som väcker ett lugn och ro inom mig. Jag bara tar mig tiden att sakta smeka honom över huvudet och känna hans otroligt mjuka päls i min hand. Det bästa är att det är ok att bara vara och inte behöva göra något annat än att fortsätta känna och höra hans spinnande, utan bara vara närvande och njuta. Inga måsten, bara tid för att känna lugn och gos en stund och kärleken till vår underbara katt. Tänk att det är något som jag skulle behöva tänka på oftare, att bara tillåta mig att bara vara och lämna alla måsten till senare och sätta i relation till vad som är viktigt just nu. Måsten finns alltid kvar, nuet är snart över! Ställ dig frågan; vad är viktigt just nu och vad gör mig glad?

I helgen satte jag punkt för årets insats i växthuset. Det är andra året som jag har ett växthus och det är där som jag har min egen lilla oas. Jag är fascinerad över hur ett litet frö kan skapa sådan glädje genom sin växtkraft, doft och vackra utseende. I år har jag mest satsat på olika tomatsorter men hade även röd paprika, chili och olika kryddväxter och då är basilikan min klara favorit. Jag känner mig så glad och avslappnad när jag är i växthuset. Det känns bara positivt och meditativt att vara där och pyssla. Ljuset betyder också mycket och det är lika kul att odla som att bara sitta med en kopp kaffe eller ett glas vin och bara vara. Tiden i växthuset är min egna tid. Jag får tänka klart och tänka fritt och vårda mina egna tankar. Nästa år ska jag starta ännu tidigare...

För några månader sedan fick jag en bok i min hand av en mycket god vän, som kommit långt i sin självutveckling och som inspirerat mig mycket. Boken heter Kärlekens energi: om mogna och omogna relationer av Ingalill Roos.

Den väckte många tankar och speciellt två frågeställningar bär jag med mig som ett slags ledfrågor som jag försöker jobba efter i mitt jobb och på min fritid. 

"Vad gör mig glad? Prioritera det som är viktigt och strunta i det som är oviktigt. Om du har mål med vad du vill göra och sätter dem främst, når du till slut fram dit du vill. Gör dig sälv glad varje dag!

Den andra frågan är: "Är jag den person som jag vill vara? Gör det som får din själ att växa. En god självbild kommer inifrån när vi känner oss själva".

Det är inte helt lätt att sätta rätt prioritering när du är på jobbet, men gör du din att-göra-lista och är strikt fokuserad på att hålla dig till den utan att bli distraherad av annat blir du mer strukturerad och får mer gjort. Du behöver inte läsa det mail som blinkar inkommet på stuts och du kan koppla bort din telefon en liten stund för att avsluta det du håller på med. Känn tillfredsställelsen på att du bockar för det du avslutat och att du har varit duktig och att du kommer vidare istället för att du blir stressad av allt nytt som fylls på. Det finns alltid mer att göra, men kom ihåg vad som är viktigt. Du är viktig!

Vilken härlig känsla att få lite sol på näsan i novembermörkret. Min dotter Anna och jag hade förmånen att åka till Spanien under höstlovet och fick några underbara dagar i Fuengirola där min pappa med fru bor ca 8 månader om året. 22 grader och strålande sol hela veckan och ett snabbt dopp i Medelhavet, brrr, vad kallt med 18 grader tycker badkrukan jag, medan Anna glatt hoppade i vågorna. Chansen till sol och värme kom lägligt eftersom jag tyckte att hösten bara var här utan att jag hade fattat att sommaren var slut. Utemöblerna hade ju nästan bara kommit fram och tomaterna i växthuset fanns ju fortfarande kvar... Men vad gott med ett break i vardagen, nu är det sju veckor kvar till jul och snart sitter dörrkransen på dörren och hälsar alla glöggtörstiga välkomna in!